Ny dansdräkt

Wow! Att två veckor kan springa iväg så fort är ju nästan otroligt! Jag har även denna vecka haft det helt fantastiskt. Vi har haft två klasser varje dag (mestadels jazz och balett). Jag har upptäckt att jag tycker balett är otroligt roligt nu när min kroppskännedom har ökat ganska rejält. Jag vet vad jag klarar av, och jag accepterar det! Stor skillnad från "förra gången". 

Vi har varit på utflykt och sett Lars Wallins utställning på konstmuseumet (vilket fantastisk designer!) och varit en heldag på Boda Borg. Jag har klarat av att springa 3km i ett streck vilket jag inte klarat sen jag slutade med orientering. Tyckte till och med att det var lite roligt att springa, vilket jag aldrig trodde att jag skulle tycka! 

I Torsdags shoppade vi danskläder från Dig-it-dance. Då köpte jag bland annat en superfin dansdräkt som ni kan se på bilderna nedan. Jag är supernöjd! Dräkten invigdes redan idag på baletten. Jag ska erkänna att det är en helt annan känsla att dansa balett med tunna rörliga kläder jämfört med mjukiskläder. Man känner sig mer vacker och elegant och då märks det så tydligt i självsäkerheten när man dansar. Helt fantastisk känsla! 

Nu i helgen ska jag se till att vila varvat med att göra saker jag tycker är kul. Jag ska leta upp all underbar musik vi dansat till dessa två veckorna och skriva i loggboken. Det är det enda "vettiga" och "planerade" jag ska göra i helgen förutom tvätten på söndag. Ska försöka skärpa mig med bloggandet också. Har ju faktiskt upptäckt att jag har hela 15 trogna läsare, så vill ju hålla er nöjda! Kanske ska prata politik, bara för att. Har ju faktiskt lite åsikter jag vill yttra... frågan är om man ska vänta till efter valet eller inte.

Ciao så länge.

Puss och Kram skumbanan 

En vecka på DHL

Lustigt detta med trygghetszoner. Så fort man är tillbaka i sin egen personliga zon så mår man helt plötsligt bra igen! Jag känner inga besvär i mitt liv längre, just nu. Jag är med människor som får mig att må bra igen, och då på något sätt glömmer man bort alla bekymmer. Lustigt det här!

Jag har nu gått 1 vecka och 1 dag på min nya utbildning och just nu trivs jag bättre än bäst. Om den stämningen som är nu håller i sig så har jag ett underbart år att se fram emot. Hela förra veckan var som i de flesta fall när man börjar nu klass en "lära-känna-varandra"-vecka. Vi hade klasser två gånger om dagen och eftermiddagarna spenderades med att just lära känna varandra. Bygga torn av tidningspapper, ha skattjakt på skolan, tipsrundor, bus av danshandledarna (=oss), stadsvandring. bakning och så vidare. Härlig stämning om dagarna!

Imorgon ska vi ha fys med Jenny innan vi har jazzklass! Efter det ska vi ha "samling" som det så fint heter och då har vi elever ingen blekaste aning om vad som händer. Det är bara lärarna som vet! Lika spännande varenda gång.

Från när vi bakade chokladbollar i fredags

Nom nom nom nom

Frustration kills my motivation

Dessa dagar de känns som världen hatar dig! När allt går emot dig och allt känns bara skit. Tur att de dagarna är så otroligt få i mitt liv! 

Nu ska jag sova och hoppas på att morgondagen bjuder på en vändning! 

Två intressen en handled

Reflekterade inte över det förrens en kollega nämnde de! Att ha två eventsbanf från två evenemang med så enorm bredd "är häftigt!". Att ens intressen aldrig ska avgöras av fördomar! För nu när jag tänker på det fyller jag inte riktigt i idealen för någon av "grupperna". Eller jag antar att jag inte gör de eftersom folk blir lika förvånade när jag nämner att jag spelar 

som när det kommer fram att jag är bisexuell. 

Kanske ska flasha mina armband lite mer? 

Dreamhack summer 2014 + Stockholm Pride 2014

Deaf waiters, lovely!

Jag hade en underbar dag igår! Recension på pride-parad, efterfest och bilder på allt kommer lite senare. Nu ska jag snart åka till Kista galleria och bota mina shoppingfingrar! Behöver lite nya underkläder och sådant. Men inann jag går vill jag dela med mig av ett klipp jag såg imorse. Jag tycker verksamheten är helt fantastisk och jag önskar fler vågade ta initiativ till sådana här idéer. Perfekt sätt att skapa integration och att de som har en funktionsnedsättning ligger före och att de kan lära oss! För de har så mycket att lära oss, som vi idag inte riktigt ser!

Pride-parad

God morgon Lördag! Vaknade tidigt av mig själv imorse, skönt att kunna ligga kvar och dega - bara för att man kan! Jag ska alldeles strax in till centrum för att kolla (och kanske gå...) pride-paraden! Detta är första året jag har möjlighet att delta i Pride, för de andra åren har det alltid varit jobb under samma vecka. Nu ska jag delta och vifta med min regnbågsflagga för alla oss som älskar. Så länge det finns hat finns det skäl att festa! Innan jag åker in ska jag få i mig lite dinkelflingor. De har verkligen räddat min frukostvana, helt fantastiskt! 

Sen jag började äta dinkel, äter jag frukost! Prova om du inte gjort det. Skitgott ju!

Ångestfredag!

Ångestkväll ikväll tyvärr, MEN det är första på länge tack o lov! Även om jag mår bättre idag och är långt ifrån att falla ner i de djupa hål jag var i Oktober så är det fortfarande jobbigt när det kommer! Först kommer tankarna, dessa onödiga tankar som bara tar så mycket av min energi. Oron blir effekten av tankarna. Följden av dessa blir tröttheten, orkar ingenting. Det trycker i bröstet, kan inte andas.

Detta är varningssignaler för mig - att jag ska lita på magkänslan och sluta tveka! Jag vill sträva mot att uppnå mina drömmar, göra det jag velat så länge. Nu har jag chansen och jag kommer ta den!

Ångesten uppstod när jag insåg att jag bara arbetar en vecka till på mitt fantastiska jobb. Jag har inte tvekat över mitt val tidigare, aldrig, och det gör jag egentligen inte nu heller. Jag fick bara känslan av att jag svek alla på jobbet när jag tidigare i veckan tackade nej till en fast anställning på 100%. Jag hade med andra ord haft framtiden säkrad - men väljer att säga nej för att följa mina drömmar. Jag förklarade varför jag tackar nej för min gamla handledare och hon sa att jag gör helt rätt! Jag är ung. De finns kvar om ett år och finns behovet då också så kommer de anställa mig! Men ändå känns det som att jag sviker.

Fröken Karlsson, du kan inte alltid vara alla till lags! 

Ge dig, sluta tänk, andas! 

Don't let the fear deside your fate

För att förklara en stor del av mig just nu! Troligen är en del sjukt trötta på denna texten men jag kan inte låta bli. För det är så jag känner! Jag behöver tillåta mig själv att känna alla typer av känslor och våga visa dem utåt! 

It's funny how some distance
Makes everything seem small
And the fears that once controlled me
Can't get to me at all

It's time to see what I can do
To test the limits and break through
No right, no wrong, no rules for me,
I'm free!

Jag behöver sluta bry mig om vad andra tycker och tänker om mig 24 7 och bara vara jag, känna det jag känner och vara stolt över de! 

Någon gång ska vara den första...

Ytterligare en jobbdag till ända. Blev en bra dag trots min enorma försovning imorse (2 timmar)! Tack och lov hade jag Jens som ställde upp som chaufför så blev bara 30 minuter sen. Jag kan inte minnas att jag någonsin försovit mig så jag kommit försent till ett jobb! Paniken som uppstod när Jens väckte mig imorse var inte nådig. Och ångesten över att jag inte skulle hinna dit jag skulle i tid eftersom jag har 90 minuters pendling. Men som sagt, det gick bra och de på jobbet tyckte det ändå var imponerande att de tog 23 år innan första gången!

Nu ikväll blir det allsång på skansen. Brukar inte titta på det, men ikväll kommer Conchita som blivit en otrolig förebild för mig sedan ESC så ikväll ska jag bannemej titta. Innan dess blir det att läsa lite som avbrott från verkligheten ett tag. Har fått låna 'Häxornas försvarare' skriven av Jan Guillou av Jens så den får underhålla mig. Historiskt reportage runt ett ämne som intresserar mig och alltid har intresserat mig; Kvinnohistoria!

Ender's game

Film som sågs förra veckan. Den var helt okej, men inte det bästa jag sett. Det bästa i filmen var (som vanligt) Harrison Ford som drog upp nivån på filmen redan i introt. Vi upptäckte efteråt att den är baserad på bok. Jag blev sugen på att läsa boken, då jag fick en känsla av att den kommer vara bättre än filmen!

Angående boost-inlägget

Har inte fått några meddelande om det, men vill ändå förtydliga: Mitt boost-inlägg var inte menat för skryt på något sätt. Jag känner väl bara att vi människor överlag är så sjukt dåliga på att berömma oss själva. Våga tala om för oss själva och människorna i vår omgivning vad vi är bra på! Det var väl mitt sätt att ta första steget, i en resa mot att kunna uppskatta det jag själv gör!

Sorry om någon tolkade det annorlunda! 

Tillbakablick över Juni

Jag lovade en sommarberättelse för ett par veckor sedan. Insåg att en sommarberättelse kommer bli en lång novell, så jag kör en del av den redan nu. Jag tog examen 4 Juni och det följdes av en magisk examenskväll som först var med klassen innan alla samlades på ny plats för att fira att vi gått ut. Där blandades alla möjliga, från alla klasser! Mycket lyckad kväll, natt och morgon. Även om jag dagen efter var lite mer död än levande! Alltid mycket känslor vid dessa kvällar, både glädje och sorg. En del människor växte för mig den kvällen, vilket är synd att det ska ske precis innan man ska säga hejdå!

Examensdagen precis innan cermonistart. Nervös as hell!

Efter examenskvällen följde ett par mysiga dagar i Kristinehamn, med massa film och serier innan det var dags för nästa äventyr. Jag mellanlandade som "flummare" på KPS audition till dans också. Jag hade redan kommit in då men var med för att peppa de sökande och samtidigt lära mig lite av höstens material (som för övrigt är hur grymt som helst!). Jag packade ur mig från Järnvägsgatan och begav mig iväg. Nästa äventyr som väntade var DHS14 (= Dreamhack summer 2014) i Jönköping.

Som uppladd till detta spenderade jag ett par dagar i Ås hos Oskar tillsammans med Tom-André. Kan väl inte undgå sanningen att det blev en hel del spelande under dagarna, men vi gjorde annat också. Typ åt och handlade....! Roadtripen tog fart den 13:e då vi först åkte till Västerås och hämtade Goofy innan vi åkte till en mysig gård utanför husqvarna där vi sov natten till dh. Sen var dagen kommen! Jag var fylld av förväntningar samtidigt som jag var skitnervös.... skulle jag passa in? skulle jag fatta något? Skulle jag ha roligt? Och visst hade jag kul, riktigt roligt! Så pass roligt att jag vill åka till DHW14 (= Dreamhack Winter 2014). Det var inte 10000 nördar som satt vid varsin skärm i tre dygn - det var så mycket mer! Det går inte riktigt att beskriva för mig, det måste nästan upplevas. Jag lärde mig iallafall att jag ska sluta ha fördomar om evenemang jag inte deltagit i.

Under DHS invigde jag min nya dator. I love it!
Bild lånad av Tom

Slutar Juni, denna underbara månad där? Icke! Direkt efter DH (efter en jävlans massa bilstrul, bärgning och vaken tid på ca 38 timmar) satt jag och Tom-André på tåget mot Skåne. En kvick visit på teatern för att hämta nycklar och samtidigt träffa de som var där. En natt hos mamma som gick alldeles för fort. Den 19:e åkte jag och Tom-André till Simrishamn för att fira midsommar. En midsommarhelg som blev jättemysig trots att den var väldigt kall. Mycket kramar, kärleksprat och diverse dilemman under en och samma fina helg. Cajsa och Timmy är änglar som lät oss alla bo hos dem!

Söndagen efter midsommar (närmare bestämt 22 Juni) satte jag mig på tåget mot huvudstaden och där är jag nu också. Där jag jobbar jobbar och jobbar lite till! Däremot har det hänt mycket därimellan också. Det får dock komma i ett eget inlägg! Jag kände mig ensam i Stockholm, men det behövde jag inte göra länge! Redan på tisdagen fick jag sällskap och sällskapet stannade kvar Juni ut. Under de dagarna blev jag introducerad för SF-bokhandeln i gamla stan. En affär där jag utan tvekan skulle kunna konsumera otroliga summor pengar på sådant som är av mitt intresse!

Förutom detta då har jag jobbat två veckor i Södertälje. Där min arbetsdag rent mentalt börjar 06.10 och pågår till 17.30. Nu har ni fått Juni i korta drag! Over and out.

Boost åt mig själv (en lång sådan!)

Jag gjorde en insikt idag på tåget. En insikt som kan ses som ganska livsavgörande, åtminstone från mitt perspektiv men kanske inte för omgivningen. Jag har insett mitt kall i livet, eller ett av mina många! Jag tror jag vet varför jag flyttar på mig hela tiden. Ja, jag har valt att byta bort ordet fly mot flytta på mig för det är det jag gör.
Varför lämnade jag teatern när jag hade som mest att säga till om? Varför får jag för mig att boka en gympasal 4 timmar i veckan, för att sen strunta i att gå dit? Varför startar jag upp hundratals projekt i mitt liv utan att komma fram till en final? Jo, jag har grunnat i det här fram och tillbaka och tror jag kan ha åtminstone en förklaring. En förklaring av många. Jag vill vara den som lämnar över facklan. Jag vill få andra att våga det jag har påbörjat och utnyttja mina entreprenöriella egenskaper till att vara en motor för andra. Jag planterar blomman, men andra vårdar den. För att ta exempel ur mitt eget liv, tre ganska tydliga exempel.

1) När jag första gången tackade ja till att göra en koreografi på Rickarums byateater såg jag inte mig själv vara kvar på teatern som koreograf 10 år senare. Jag såg möjligheten för en ensemblemedlem att göra koreografi istället för att ta in en utomstående, för att på det sättet kunna känna av gruppen på ett helt annat sätt. Eftersom man som gruppmedlem känner till både förutsättningar och förmågor. Det gör man inte när man kommer utifrån, vilket gör att man (tyvärr) sätter en lägre ribba än vad gruppen faktiskt klarar av. I den stunden såg jag mig som personen som sprang med första stafettpinnen, för att sen lämna över den till andra medlemmar. Jag skulle vara den som vågade göra de första stegen, men jag skulle inte "behålla" den makten för alltid. Och mycket riktigt, idag ser jag andra medlemmar som skapat danser och vågat ta ansvaret för att skapa danser. Likaså regi och producering.

2) Mitt första år på KPS fick jag en galen idé. Att jag skulle testa "gymnasieleken" från C4 fast på eftergymnasial nivå. Att gömma godis på skolan som alla skulle få leta efter. När jag lämnade fram förslaget var många i personalen skeptiska, men gav mig några hundralappar för att kunna köpa lite chokladtomtar att gömma. Detta blev en succé! Och istället för att ge mig skeptiska blickar hyllas jag nu istället av både personal och andra elever. Detta gjorde att nya projekt kom igång och jag landar nu stadigt på 7 arrangemang under mitt initiativ. Men precis som med koreografin var inte mitt syfte att vara den enda som sysslar med detta. Jag ville inspirera andra till att våga göra dessa ting för sina skolkamrater för att skapa positiv energi på skolan - åt alla! Och även där lyckades jag lämna över stafettpinnen. Nu i år kommer jag fungera som en mentor för två nya som ska hålla lek-kommitén vid liv. Det gör jag stolt, med förhoppningen att kommitén aldrig kommer dö ut!

3) Lite hattigt så tog jag och en annan kille initivativ att boka KPS idrottshall två kvällar i veckan under mitt första år på skolan. Där finns inte så mycket jag kan nämna mer än att jag startade med lite styrkepass, lite badminton och volleyboll tillsammans med Dennis och Axel. Nu, tre år senare är hallen fortfarande aktiv. Varje tisdag och torsdag samlas elever för att idrotta tillsammans. *High five* även där.

Så nej, jag har inte flytt från de projekt jag startat. Jag har inte glömt att de finns och jag ångrar ingenting av de jag startat. Men jag vill genom min ostimulans och energi visa för andra att allt går om man vågar. ATt man ska våga tro på sina idéer och inte vara rätt för att testa!

Mina projekt är långt ifrån slut. Jag stannar inte vid koreografi, regi, producering av föreställningar, sista-minuten-utställningar, lekar, idrottshall, skattjakter och så vidare. Så fort jag märker att jag har något att ge, människor att motivera eller uppdrag att uträtta kommer jag stanna, tills det är gjort! Förstår visserligen att det inte kommer fungera i längden i livet att jämt flytta på sig, men så länge det är möjligt ser jag det som min livsstil. Jag vill använda min energi, åt att ge andra energi! Då blir jag stimulerad.

Jag må vara en kvinna med alldeles för mycket spring i benen ibland. Men om den kommer till nytta för att ge andra energi, är då energin dålig? 

Simple fact!

En del människor gör världen så mycket bättre, bara genom att finnas till! Nu ska Karlsson försöka hitta tillbaka till verkligheten efter 10 dagar i en bubbla!

Viva la Eda

Den här sommaren påminner mig om hur tacksam jag är och borde vara för mitt liv,  precis som det är! Jag har verkligen lyckats blanda nytta med nöje hela sommaren vilket jag vet att jag mår bäst av. Jag kommer skriva en lång historia om denna makalösa sommar, när den faktiskt är förbi. Just nu har jag för mycket att njuta av för att göra de.

Nu i skrivande stund sitter jag iallafall på ett underbart soldäck i eda glasbruk. Ett stenkast ifrån Norge hos Tom-andré, en människa som får mig att må fantastiskt bra! Här stannar jag tills imorgon då de är dags att göra "nytta" igen i två veckor i Stockholm. Sen åker jag till mor i Skåne en vecka innan skolan börjar igen! Då går jag danshandledarutbildningen.

Nu: Ticket to ride (revansch... för Tom-André)

Ovan vid tidig morgon!

Den där långa versionen jag lovade er igår får nog komma en annan dag. Jag har inte riktigt varit med i min egen skalle idag märker jag och nu måste jag sova för att inte vara helt död imorgon. Imorgon väntar jobb fram till 16.30, sen får jag finbesök till stora staden. Så bäst att sova och samla på sig så mycket krafter som det går!

"So I sneak out to the garden to see you

We keep quiet 'cause we're dead if they knew

So close your eyes

Escape this town for a little while"

Morgonstund har guld... KÄFTEN!

Godmorgon! Klockan är 5.30.

Ja, jag är trött.

Nu: Frukost och sen jobb

Jag har anlänt till huvudstaden

Nu har jag landat i Stockholm! Ska bo här medan jag jobbar i Södertälje 4 veckor i sommar. Det är en mysig lägenhet i utkanten av Stockholm. Resan hit gick bra även om den var väldigt lång! Lämnade Simrishamn 15.23 idag och var framme i lägenheten ungefär 22.45 så det har varit en lång dag på resande fot. Men nu är jag här och jag mår bra!
Klockan är ställd på 5.15, vilket den kommer vara varje dag nu under jobbperioden. Så nu ska jag bädda ner mig och börja tagga inför jobbet imorgon. Känns skönt att vara tillbaka på banan!

Men jag ska inte vara alltför positiv heller, för det är inte det enda jag känner. Jag ska inte förneka att jag känner mig ensam! Då ska jag samtidigt vända på det också och påminna mig om att ensamheten är nyttig för mig och att det ger mig tid att fixa med mycket. Blir lite som sommaren 2012 när jag bodde själv i Kristinehamn hela sommaren och bara jobbade hela tiden. Detta blir lite samma sak, fast inte hela sommaren. Men jag är en sällskapssjuk människa, har alltid varit och kommer nog alltid att vara.

Imorgon ska ni få en lång version på vad jag varit med om sen jag skrev sist! Det är en hel del! Tills dess. Sov gott kära läsare (ni är ju faktiskt hela 22st som läser regelbundet, haha!)

Tips: Vill du göra en Stockholmare förbannad? Ta upp rulltrapporna med en resväska och stå gärna på vänster sida. Haha! Jag kände flåset i nacken. Over and out!

livet har alltid sina vändningar

Livet har alltid sina omställningar. 
Livet har alltid sina vändningar.

Nu har det skett en stor omställning i mitt liv som kanske inte alla mina vänner känner till och därför skriver jag ut ett litet meddelande här. 

Den 18 maj valde jag och Robert att dela på oss som par. Däremot är vi fortfarande vänner, väldigt bra vänner för att vara exakt. Vi antar att en del människor inte är menade att vara tillsammans. Att om man står i vägen för den andras drömmar och ambitioner kanske man fortfarande ska ha en relation, men inte som ett par, utan just som vänner. Det gjorde att vi var överens om att bryta! Vi kommer fortsätta hitta på galenskaper och äventyr tillsammans. Vi kommer fortsätta resa tillsammans och umgås så länge det bara går.

Robert kommer alltid ha en naturlig del i mitt liv och jag i hans. Han har följt mig på hela min resa i Kristinehamn, sett mina upp- och nedgångar och varit en extrem energikälla för mig när allt varit jobbigt. Precis på samma sätt som han stöttat mig har jag stöttat honom, också genoms hans resa i Kristinehamn. Jag kommer stötta honom i allt han gör och i hans sökande efter kärleken. Han förtjänar det bästa, för han är fantastiskt! En fantastisk människa och vän. En av mina absolut bästa vänner!

Trycker en extra gång. 

Vi är fortfarande vänner.

Vi mår bra. 

Beslutet var gemensamt!

Nu fortsätter livet, för oss båda två!

Väntan, denna eviga väntan

Nu är det väntan som gäller för fröken Karlsson. Alldeles för lång väntan! Har redan väntat ungefär 40 dagar på Once Upon a Time säsong 4 och där väntar ytterligare 104 dagar innan den kommer. Ovanpå det såg jag säsongsavslutningen på Game of Thrones säsong 4 idag. Nu väntar även där 293 dagar innan nästa säsongs första avsnitt släpps. Kanske borde skaffa mig lite nya intressen för stunden, för nu känns 3 månader som väldigt lång väntetid! Men... "Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge". Just nu skulle jag vilja byta ut ordet aldrig mot alltid!

 

Once upon a time

Game of Thrones

Ett allmänt tips till er alla är att börja kolla på båda två. Det är fantastiska serier, enligt mig! Stimulans och att få låta fantasin flöda lite extra, perfekt!