Allt förändras med tiden

Jag minns när jag var liten. Fast egentligen var jag inte liten. Egentligen var jag en vilsen tonårstjej, så tonåring! När tanken att stanna i skåne var självklar. Att bo i hus utanför Tollarp (hemorten) tillsammans med man och två barn i ett rött hus med vita knutar. När jag alltid skulle umgås med samma personer och leva i en lyckobubbla hela livet. Sen någonstans runt tiden då bilden med studentmössan togs, då förändrades allt! Jag träffades av en blixt och ville helt plötsligt träffa nya människor utan att säga farväl till det gamla.

Det blir sällan som man tänkt sig. En del har jag fortfarande stadig kontakt med, medans vissa förvsvann tillsammans med tidsvattnet. Mitt hjärta slår fortfarande för många av er och jag glömmer aldrig dem som kramat mig när jag varit ledsen, som skrattat tillsammans med mig långt ut på nätterna, som vandrat från biljard tillsammans med mig som de starkaste människorna i världen och som funnits där genom både skratt och tårar. Jag glömmer er aldrig! Fina vänner, fina människor, mina hjältar!

Men nu skriver jag från ett annat perspektiv helt plötsligt. Jag levde inte alls kvar i den där bubblan. Istället lämnade jag bubblan och flyttade "till ett land långt långt borta" där jag nu har utvecklats till en ny Evelina. Klart att spår av den gamla finns kvar. Jag älskar fortfarande disney och brinner för att hålla idélla verksamheter vid liv, men jag är någon annanstans just nu. Om jag kommer återvända eller inte, det kan jag inte svara på eftersom allt förändras med tiden. Det kan jag verkligen tala för nu också. Allt förändras med tiden, även jag! Men jag kommer fortfarande vara Evelina, den Evelina jag är menad att vara. Evelina som älskar och hyllar livet, som vill kramas mycket och dansa genom nätterna. 

Evelina kommer alltid att finnas kvar, men i vilken form vet jag inte. Det vet ingen, för allt förändras med tiden!