Dans som delämne i idrott.

Funderingar startade verkligen i mitt huvud idag i allt enkätläsande. Många människor är så emot det här med att dans ska bli ett delämne i idrott i skolan. Just samtidigt som jag konstaterade det blev jag lite smått upprörd. Inte bara för att jag älskar dans, utan för att man inte kan acceptera att vissa delar av friskvård och träning inte passar alla, så enkelt är de!
Alla mina skolår (12 st) har jag alltid varit med på idrotten när jag har kunnat. Jag har stått i mål i fotboll trots att jag har varit bollrädd. Jag har varit med på simning trots att jag har födelsemärke som jag då skämdes för (som jag nu insett är en del av mig). Varit med i brännboll trots att jag alltid fick ta dasslocket och inte kunde skjuta långt. Ja, listan kan göras lång på vad många människor har varit med på för att hänga med på den snittliga idrotten och det som är idrott i mångas ögon. Kämpat som fan för att få G i betyg medans sportsmänniskorna bara kan trippa runt i lite i gympasalen och få MVG. Jag tror säkert många känner igen sig! Men om nu så många bollrädda och osportiga går med på att spela fotboll, handboll, basket och så vidare som man verkligen inte alls är bekväm med, varför ska inte alla människor kunna anpassa sig och dansa ett par lektioner varje termin. Jag minns i högstadiet så suckade alla när vi skulle läsa oss vals och foxtrot, men vad tusan, det är idrott det också, dans är en sport!
För som jag nämnde innan. Om så många människor kan anpassa sig och spela fotboll sjuhundra gånger så kan väl resterande anpassa det så pass att de som älskar att dansa ska få göra det ett par lektioner, även om inte alla är superbra på att dansa, precis som fotboll?