Tror kroppens varningslampa tänds. Har varit helt slut hela dagen och knappt orkat tänka. Den tiden jag njöt mest idag var när jag dansade med ettorna där jag fick hoppa in som vikarie. Men sen så fort det var slut blev jag supertrött igen. Jag har sovit inatt. Jag känner en inre stress som inte alls känns allvarlig men trots det har jag fått börja använda helvetessalvan igen eftersom allting i min kropp hamnar ur balans bara av ett par dagar av lite stress. Jag känner ingen panik, vet bara att jag har mycket att göra. Förstår då inte varför kroppen inte kan förstå det också när jag faktiskt känner mig själv så pass bra! Ikväll ska jag dansa ett par timmar, sedan försöka varva ner tidigt. Jag har precis fått hem Anne Franks dagbok till mig så ska kolla på den (ja, jag är fortfarande nörd när det gäller förintelsen) och försöka köra avslappningsövningarna som jag fick andra året på gymnaiset på kasett.
Innan veckan är slut ska jag må toppen igen. Det har jag gett mig tusan på! Imorgon fyller min mor 49 år och då ska jag minsann inte vara trött och sleten. Jag ska fixa en fin mammapresent minsann, ge henne frukost på sängen med tända ljus och sjunga "ja må hon leva". Det där lät som en otroligt bra plan! Nu ska jag sluta låta lite småproblem dominera min kropp. Livet är för kort för sådant och jag är alldeles för pepp på allting i hela världen för att låta en liten uppförsbacke hindra mig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar