Efter en vecka i Grythyttan med Robert har jag insett så mycket. Jag vågade åka vattenring efter båt i 24 knop (ca 60km/h) och det var något av de roligaste jag gjort i hela mitt liv, jag skulle egentligen åkt vattenskidor, men vill inte riskera mitt knä inför vandringen i början på min utbildning när den drar igång så det får vänta! Men åka vattenskidor någon gång, det ska jag minsann göra! Nästa sommar?
Jag ser också vilken grymt bra pojkvän jag har. Som är redo att offra så mycket för min skull. Att han gav mig chansen att uppleva det jag fick uppleva i Grythyttan.
En av dagarna fick jag vrålont i magen och gick och la mig en stund. Då struntar han i att sola, bada, åka vattenskidor och allt det där - för att kunna ligga bredvid mig med en hand på min mage och trösta mig och min stackars mage. Sen att ligga och prata nätterna i ända och somna med en arm omkring min mage i en så otroligt trygg famn. Prata sångtexter till mig (bland annat speciell), hålla om mig och se mig in i ögonen. Sitta och prata på en brygga tills solen går ner och borsta håret på mig på morgonen med en liten kyss på axeln då och då. Du ger mig verkligen allt älskling! Jag är så lyckligt lottad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar