2012: Juni

Början på Juni var så sjukt jobbig. De första dagarna bestod bara av att säga hejdå till varandra på internatet och det var inget jag tyckte om, alls! Tur att jag hade Axel som stod bredvid och grät med mig. Jag och Dennis var dem som flyttade ut sist.
Först flyttade jag till lägenhet (världens minsta etta med världens högsta hyra, det sög!) sen flyttade jag till hus (!) för samma hyra som för den lilla ettan. Jag var riktigt nöjd om man säger så!

Robert kom på besök efter någon vecka utan varandra. Då kom han till Kristinehamn och mös tillsammans med mig några dagar i lägenheten! Vi hade fotosession och jag kan återigen säga att jag har världens snyggaste, snällaste och godigaste pojkvän!

Resterande del av juni, efter flytten och efter att Robert åkt, bestod av jobb. I snitt jobbade jag runt 60 timmar i veckan, men det klirrade riktigt gött i kassan varje månadsslut också! Jag behövde även jobba för sysselsättningen så inte ångesten över ensamheten kom. En sån här sommar vill jag aldrig ha igen, för det var inte värt pengarna att vara ensam nästan ständigt i två månader bara för att tjäna pengar. Pengar är inte allt!
Men jag växte av mitt jobb som personlig assistent genom Kristinehamns kommun.

Sammanfattningsvis kan man säga att Juni var vackert just på grund av att jag växte och miljön var vacker. Men pengar är inte allt! Hade föredragit att vara med familjen och Robert en hel sommar istället och därför tänker jag göra så sommaren 2013.