2012: augusti

Augusti. En av mina favoritmånader på året! Det är nystart och det är sensommar, vilket gör allting så perfekt!
Jag köpte dyr utrustning till utbildningen, men nödvändig! Skulle ALDRIG köpa en sovsäck för 1600kr om jag inte var tvungen i stort sett. Augusti var fram till skolstart en arbetsmånad. Jag började skolan 13 augusti och jobbade till 12 augusti till på kvällen.

Den 8 augusti flyttade jag tillbaka till internatet. Äntligen! Jag trivdes i huset men det kändes liksom som att det inte var mitt. Så jag blev glad när jag flyttade tillbaka, till det rum jag kan kalla mitt! 

Den 13 augusti började jag i en dunderfin klass. Vi åkte på läger på sixtorp som var givande, mysigt och framförallt roligt! Augusti var en riktigt bra månad! Robert och jag hade, efter höstvandringen, möjligheten att träffas varenda dag! Vilket vi verkligen tog vara på! Vi var med varandra i stort sett varje dag hela augusti, förutom de sju dagarna han var på fjällvandring, men då följde jag honom till bussen klockan fem på morgonen. Inga timmar får gå till spillo! 

2012: Juli

Juli, fina Juli! Det här var en bra månad för nu kom det sociala tillbaka.
Juli började med semester i Grythyttan med Robert och hans familj(er) inklusive syskonbarnen. Jag levde i en saga utan el i en hel vecka. Vi åkte båt till olika platser för att bada, åkte vattenring, solade, grillade och framförallt njöt. Njöt av att slippa stadsstressen och bara ha varandra. Uppskatta det lilla och sova hur bra som helst trots att djuren levde sitt vanliga liv runt husvagnen vi sov i.

Förutom semesten i grythyttan så jobbade jag väldigt mycket under två veckors tid. Nästan dygnet runt! Sen blev det två veckors semester. Då var jag snabb att boka tågbiljetter till Nykvarn för att umgås med Robert i en vecka, innan jag åkte till Skåne för att vara där i en vecka. I Nykvarn njöt jag av de enkla. Plocka blåbär med Roberts syskonbarn, åka och fika med svärmor och powerfrukostar utöver det vanliga. Filmkvällar och promenader! 

Robert gjorde också ett besök i Skåne! Då badade vi, campade vid bosarpssjön och mös massvis med varandra. Sen åkte vi tillbaka till Nykvarn båda två innan jag åkte till Kristinehamn för att jobba de två sista veckorna innan skolstart. 

2012: Juni

Början på Juni var så sjukt jobbig. De första dagarna bestod bara av att säga hejdå till varandra på internatet och det var inget jag tyckte om, alls! Tur att jag hade Axel som stod bredvid och grät med mig. Jag och Dennis var dem som flyttade ut sist.
Först flyttade jag till lägenhet (världens minsta etta med världens högsta hyra, det sög!) sen flyttade jag till hus (!) för samma hyra som för den lilla ettan. Jag var riktigt nöjd om man säger så!

Robert kom på besök efter någon vecka utan varandra. Då kom han till Kristinehamn och mös tillsammans med mig några dagar i lägenheten! Vi hade fotosession och jag kan återigen säga att jag har världens snyggaste, snällaste och godigaste pojkvän!

Resterande del av juni, efter flytten och efter att Robert åkt, bestod av jobb. I snitt jobbade jag runt 60 timmar i veckan, men det klirrade riktigt gött i kassan varje månadsslut också! Jag behövde även jobba för sysselsättningen så inte ångesten över ensamheten kom. En sån här sommar vill jag aldrig ha igen, för det var inte värt pengarna att vara ensam nästan ständigt i två månader bara för att tjäna pengar. Pengar är inte allt!
Men jag växte av mitt jobb som personlig assistent genom Kristinehamns kommun.

Sammanfattningsvis kan man säga att Juni var vackert just på grund av att jag växte och miljön var vacker. Men pengar är inte allt! Hade föredragit att vara med familjen och Robert en hel sommar istället och därför tänker jag göra så sommaren 2013.

tredje dagen i sjukstugan

Sjukstuga dag 3

Idag tog jag vilan på allvar. Jag har vilat, kollat på tre filmer, druckit massa honungste och varm choklad. Jag har inte gått längre än precis ut genom dörren när jag behövt gå ut. Jag har inte gjort något överansträngande

- Och jag undrar varför dagen gått långsamt!

Nu ska jag bädda ner mig för ytterliggare en film, sen förhoppningsvis kunna sova!

Imorgon ska jag äntligen hämta Robert på station. Som jag längtat! 

2012: Maj

Levde i en saga. Maj månad var en månad att sväva på moln på, för allting var så himla bra!
Valborg var så vackert, men vackra vänner!

Det var en månad med mycket dans. Solon, dansexpo i Karlstad och Site Specifik! Det var mycket dansande hela tiden, vilket jag tyckte var underbart!

Det var inte lika mycket fest nu, utan mest häng med vännerna istället.
Det slutade med vänskapskontrakt mellan Sid och Tim.

Maj var fin, även om separationsångesten kom krypandes.
Nu är det där fruktansvärda adjöt väldigt nära!

förkyld

Den där förkylningen kom ifatt mig, fy!

Men mår betydligt mycket bättre idag än igår! Nu på morgonen har jag spelat yatzy, kollat på strandvaskaren och ätit massa frukt. Ikväll ska jag hem till Sara, Rickard och EvaLi för lite myskväll med prat. Har ju faktiskt inte suttit ner och pratat med Sara sen....., förra året typ!

2012: April

Jag startade April bakfull. Jag var så äckligt bakfull! Festandet pågick hela mars och en bit in på april. Jag gjorde mitt livs dyranste tandläkarbesök på över 3000kr och det sved att betala den fakturan!

SJ strulade massvis när jag skulle tillbaka till Värmland efter påskfirandet. Jag fastnade i Älmhult i nästan tre timmar, vilket gjorde att jag missade alla anslutande tåg mot Kristinehamn. I ren panik får jag sms av Robert (detta var innan vi blev tillsammans) som erbjuder mig sovplats hos honom tills dagen efter när han också ska tillbaka. Fina människa!

Vårshowen för Roberts klass när Dirty Dancing var superbra men ack så farlig. Robert håller på att slå över när han ska lyftas och mitt hjärta har aldrig pumpat så fort som då! Vårshowen var awesome iallafall. Kan inte bli annat när min pojkvän är med och spelar med sin talang!
Samma kväll blev vi offentliga som par, 19 april 2012!

April var en glädjemånad, men också en väntemånad. Jag väntade ständigt på värmen och det blev varmare och varmare för varje dag. Det var också väntan på Robert som åkte iväg en hel del. Men en av helgerna han åkte hem bjöd han med mig. Det var väntan på besked om jag skulle få intyg från dansutbildningen eller inte, vilket jag fick!

2012: Mars

Vändpunktens månad. Nu vände allting!
Mitt humör steg efter födelsedagsfesten för mig och Kicki. Då fick jag bekräftat att jag betydde något för andra också. Att jag behövdes! Innan dess kände jag mig mest som en nippertippa som folk tog lite energi av när deras var slut. Jag är verkligen så otroligt tacksam över att jag fann Kicki för hon boostade mig som ingen annan den kvällen. Tack!

En vecka senare blixtrar det till mellan mig och Robert när jag äntligen vågar bjuda in honom på fest på elevhemmet. Han stannar hos mig tills solen går upp. Jag fann en trygghet hos honom. När jag var sjuk tog han hand om mig utan att jag ens frågade. När jag somnade av febern hemma hos honom la han ett täcke över mig, höll om mig och lät mig sova istället för att be mig gå hem. Och den veckan vi åkte hem var och en till sig över påsk, var den längsta veckan på länge! Jag blev bombkär och ville inget annat än att vara med honom.

Så såg det mesta av mitt Mars ut. Kickis boost och mötet med Robert är verkligen något jag kommer bära med mig från 2012. Sen genomförde ju skolan projektföreställningarna, men det där projektet är gärna något jag vill glömma, tyvärr!

2012: Februari

Februari är också en väldigt mörk månad. Jag är fortfarande vilsen, men inser att jag gjorde rätt. Istället börjar jag se fördelarna med allting i mitt liv. Jag får en starkare relation med Dennis och Axel, de blir som bröder istället för rumskamrater!
Jag har bestämt mig för att utbilda mig till fritidsledare. Som jag nu märker varit ett av de bästa besluten jag tagit i hela mitt liv.
Februari månad fylldes dock av väldigt mycket festande. Jag antar att det var för att dölja för mig själv hur dåligt jag faktiskt mådde den månaden. Den enda gången jag faktiskt mådde bra var när jag var med Dennis, Axel eller var hemma. Allting var liksom hopplöst det mesta av tiden, just för att jag drogs ner av vissa människor.
Låter kanske som jag hade en hemsk start på året men det hade jag inte! Jag har underbara vänner som stöttade mig till 100% då och det kommer jag vara evigt tacksam över. De höll mig uppe och sysselsatt och jag gillade värmland mer och mer. Denna månad fick jag även upp ögonen för en viss pojke på riktigt!

2012: Januari

Januari förknippar jag med vilse. Vilse i mig själv, vad jag vill, vilka jag litar på, vad jag vill göra med mitt liv och vilka jag vill ha i mitt liv. Allting är liksom vilset i mitt huvud när jag tänker på den månaden. Usch, ingen bra månad! 

Jag gjorde slut med Fredrik, vilket visade sig vara ett väldigt bra beslut för det hjälpte mig hitta mig själv och vad jag ville göra med mitt liv. 
Det var en månad fylld av nattpromenader med Dennis. Jag vet inte hur många mil vi gick den månaden, men många blev det iallafall! 

Från Januari:
"Om något är dåligt i ditt liv, gör någonting åt det. Om det inte hjälper, ta bort det. Om något tynger ditt hjärta, lätta det. Om något känns jobbigt, lös det. Vänta inte på att saker ska hända. Se till att de händer. Låt de hända. Välkomna misstag och äventyr. Lita på att de som älskar dig alltid vill dig väl. Lita på att du alltid vill väl till de du älskar. Våga göra hellre än att ångra. Skratta åt dina misstag och lär dig att vara stark. Våga visa svaghet. Älska högt och mycket hellre än försiktigt. Håll aldrig tillbaka. Njut när det är fint och håll ut när det är fult. Var tacksam över allt det fina"

GOD JUL

GOD JUL alla fina där ute! 

Jag ska bege mig med min fina bror till min far ute på landet och fira julafton. Mysigt ska det bli minsann! Hoppas ni alla får en helt underbar jul. Ta hand om varandra! 

2012

Jag sitter och blickar tillbaka på 2012 och jag kommer som tidigare år sammanfatta året i en resumé med en månad per dag. Men först vill jag skriva om min överblick.

2012 kommer för mig vara viljans och förändringens år. Jag har under 2012 bevisat för mig själv att jag kan. Jag som enskild individ kan också påverka! Jag har genom min vilja utvecklat andra människor, engagerat andra och genomfört projekt som skänkt ett leende på andra människors läppar. När man ser resultatet av allting så inser man varför man började förändra från första början och genast är man inspirerat till att starta nya projekt som kan påverka människor på ett positivt sätt.
Jag kommer minnas året med ett leende på läpparna ständigt! Jag har växt så mycket, jag vågar när jag vill och viljan är ständigt där. Jag duger precis som jag är, trots att jag som alla andra människor har brister!
Jag har under 2012 levt mitt liv för mig och har kämpat för att de jag bryr mig om och som lever runt omkring mig också ska må bra och jag kan säga att jag kommit en bra bit på vägen.

Nu springer jag in i 2013 med en ännu starkare vilja att förändra och påverka. Om det är en persons dag jag förändrar eller 100 personers liv, det spelar absolut ingen roll. Jag vill förändra och jobba för att andra människor ska må bra, det vill jag ägna mitt liv år!

Speldag och myskväll

Förra helgen var väldigt speciell för mig. Jag anordnade speldag och myskväll för hela min skola. Det var massvis med spel, tvspel, pussel och sen givetvis de vanliga inventarierna som biljardbord och pingis. Det blev en mysig kväll! På kvällen såg vi När mörkret faller och om ni inte har sett den, GÖR DET! Efter det blev det Neverland som vi inte riktigt hann se klart! 

Jag är så nöjd och så stolt över mig själv att jag gjorde detta och tack alla som kom! 

jag vet något som är evigt

No measure of time with you will be long enough. But let's start with forever.

En underbar gåva från min Robert, från Skottland. Jag vet något som är evigt hos mig. Jag vet var jag är trygg och orädd och jag vet var jag trivs allra bäst!

"It's a claddagh ring. The hands represent friendship, the crown represents loyalty ... and the heart ... Well, you know ... Wear it with the heart pointing towards you. It means you belong to somebody."

- Angel (Buffy the vampire Slayer)

ur balans

Jag är sjuk. 

Inte så det syns. 

Jag är ur balans.

Jag saknar aptit (men jag äter!), känner ingen hunger, sover dåligt, svårt att sitta still, svårt att ta saker på allvar och få saker gjorda. Jag, som värmlänning har alltid varit den strukturerade duktiga flickan!

Vad händer med mig?

Kan inte längre hålla upp fasaden.
Snart brister allt
och jag går av på mitten!

ledig en måndag

Att vara ledig en måndag är inte så speciellt jätteroligt egentligen. Jag vaknade flera gånger och trodde jag hade försovit mig, vilket jag inte hade, men min skalle fungerar inte riktigt när helgen helt plötsligt får en extra dag.
Idag ska jag plugga tillsammans med tekoppen. Har egentligen tvätttid men prioriterar plugg istället, för det är något jag behöver göra idag. Så tvätten får faktiskt vänta! Nu är det kommunikation och sociologi.
Sen är det promenad,
sen är det möte,
sen är det film,
sen är det sova.

Barn

Insåg vilken del av livet jag är på väg in i nu. Innan jag skriver vidare vill jag bara bekräfta: Jag är inte med barn! Men nu åter till ämnet. Tre av mina vänner har ganska "nyligen" blivit mödrar för första gången. Har inte riktigt fått in i huvudet att det där med barn kommer bli mer och mer aktuellt i mina umgängeskretsar inom några år. Snart har vi träffar med våra barnvagnar liksom. Har inte riktigt smällt det faktiskt!

Men två mirakel har kommit till världen, Evali och Alwe! Två otroligt vackra mirakel.
Grattis Sara, Rikard, Kicki och Patricia till dessa mirakel.

Jag kommer vilja ha barn inom några år, men känns som jag inte kommer planera det vidare noga utan det kommer när det är menat att komma.

Men barn är det vackraste som finns.

Barn är framtid.

En rutig filt

Jag har en rutig filt på elevhemmet. Den värmer mig gott nu när inte min finaste är här och kan värma mig! Jag ska plugga ikväll. Har massa kommunikation att läsa, men först ska jag mysa ner mig en liten stund till under den varma filten. Jag är trött och inte alls på plugghumör egentligen, men nu gasar vi! 

Jag har hemlängtan, massa hemlängtan!

Om jag dör imorgon

så ska ni inte ha någon begravning i en kyrka där alla är svartklädda, sjunger tre psalmer och sen lägger ner mig i jorden. Efteråt äter ni billig gräddtårta färdig från ica som kyrkan bjuder på och gråter, beklagar sorgen till min familj och sen försöker gå vidare och minns allt som något jobbigt!

NEJ! När jag dör ska jag ha min begravning i en lokal som betyder något för mig. Alla ska vara klädda i glada färger och sjunga glada sånger, typ teatersånger och härliga musikallåtar! Ni ska ha blommor i håret och efteråt ska ni ha picknick i en trädgård där ni äter chokladöverdragen prinsesstårta för det är min favorittårta. Om det är snö ute får ni sitta inne men sitta på golvet och låtsas att ni har picknick. Ni ska skratta och vara glada och fira att jag levt istället för att sörja att jag är borta. På kvällen ska ni ha en stor fest där ni spelar musik som påminner er om mig, så att jag på det sättet får leva kvar hos er. När jag dör är jag inte borta. Det är bara skalet som har dött, min själ är kvar hos er. Så fira själen och minns mig med ett leende på läpparna! Om jag var en glad tjej när jag levde som spred glädje, så fortsätt vara glada även när jag är borta för det jag åstadkom är evigt.

Beroende på när jag dör...
Ung: Min aska sprids ut i havet (östersjön) eller bosarpssjön så när ni ska sörja går ni och sätter er på stranden istället för att gå till en kyrkogård. Tänker en stund.
Gammal: Begravas bredvid min älskade, eller där min älskade planerar att ligga när den går bort. På en vacker plats!

Ps: Kände mig tvungen att föreviga detta någonstans efter att ha sett Torka aldrig tårar utan handskar för tredje gången!

Allt förändras med tiden

Jag minns när jag var liten. Fast egentligen var jag inte liten. Egentligen var jag en vilsen tonårstjej, så tonåring! När tanken att stanna i skåne var självklar. Att bo i hus utanför Tollarp (hemorten) tillsammans med man och två barn i ett rött hus med vita knutar. När jag alltid skulle umgås med samma personer och leva i en lyckobubbla hela livet. Sen någonstans runt tiden då bilden med studentmössan togs, då förändrades allt! Jag träffades av en blixt och ville helt plötsligt träffa nya människor utan att säga farväl till det gamla.

Det blir sällan som man tänkt sig. En del har jag fortfarande stadig kontakt med, medans vissa förvsvann tillsammans med tidsvattnet. Mitt hjärta slår fortfarande för många av er och jag glömmer aldrig dem som kramat mig när jag varit ledsen, som skrattat tillsammans med mig långt ut på nätterna, som vandrat från biljard tillsammans med mig som de starkaste människorna i världen och som funnits där genom både skratt och tårar. Jag glömmer er aldrig! Fina vänner, fina människor, mina hjältar!

Men nu skriver jag från ett annat perspektiv helt plötsligt. Jag levde inte alls kvar i den där bubblan. Istället lämnade jag bubblan och flyttade "till ett land långt långt borta" där jag nu har utvecklats till en ny Evelina. Klart att spår av den gamla finns kvar. Jag älskar fortfarande disney och brinner för att hålla idélla verksamheter vid liv, men jag är någon annanstans just nu. Om jag kommer återvända eller inte, det kan jag inte svara på eftersom allt förändras med tiden. Det kan jag verkligen tala för nu också. Allt förändras med tiden, även jag! Men jag kommer fortfarande vara Evelina, den Evelina jag är menad att vara. Evelina som älskar och hyllar livet, som vill kramas mycket och dansa genom nätterna. 

Evelina kommer alltid att finnas kvar, men i vilken form vet jag inte. Det vet ingen, för allt förändras med tiden!

Differensen är egentligen inte särskilt stor

Jag har fått insikter, behövliga insikter! Det som rör mig och min framtid. Att jag har saker att ta tag i, sånt som inte kan planeras in i en kalender utan saker jag borde ta tag i när tiden är rätt. Jag har mycket att uträtta och mina vägar går åt olika håll, men målet ligger på samma plats. Det är så mycket jag vill göra, både för mig själv och andra! 

Min strävan efter ett "vanligt Svensson-liv  får vänta ett bra tag till. Vad som nu är ett så kallat vanligt Svensson-liv vet jag inte riktigt exakt, om det nu finns någon typ av definition på det vilket jag inte tror. Jag längtar efter det liv som för mig kommer vara vanligt - det lät mer rätt, mer jag! 

Jag är kluven, mina kamper är många, därför väntar också många vinster och förluster. Jag kommer iallafall se till att bli hörd, jag kommer se till att skapa reaktioner!

'Ge oss reaktion vi kräver ett erkännande

Att minimera oss är inget alternativ'

det tog allt för många år för mig att äntligen bli fri

det har slitit mig itu

det fanns ingen bara du

men jag är lyckligare nu

dagens

Dagens humör: Lite hemlängtan, men inte som igår! Saknar mina vänner i skåne så obeskrivligt mycket just nu bara för jag har inte träffat er på snart fyra månader.
Dagens mående: Trött och seg - men ett hyffsat bra humör
Dagens borde: Skriva klart idéskissen till ett projekt jag ska genomföra i december. Det är möte om det den 6 november och då måste jag vara insatt i materialet. Jag måste även göra klart danserna inför tisdag när jag har dans med KFUM. 
Dagens frisyr: Utsläppt, oborstat och rufsigt.
Dagens smink: Gårdagens mascara
Dagens klädsel: Mjukisbyxor, tshirt och morgonrock
Dagens planer: Skriva idéskiss, äta pizza med internatkompisarna, mysa och göra klart danserna
Dagens fundering: Ska jag gå till maxi idag eller imorgon....
Dagens beroende: Coca Cola
Dagens tråkigaste: Att vakna alldeles för sent med tanke på att jag ska kunna somna ikväll. Sov till ett, ETT!
Dagens längtan: Att få träffa klassen igen
Dagens superlängtan: Att få krama om Robert när han kommer tillbaka till Kristinehamn nästa helg
Dagens tidning: D.A.N.S
Dagens låt: Introt från One-Piece

För ett år sedan

För ett år sen skrev jag detta. Jag minns till och med känslan!

"För första gången på länge vet jag inte alls vad jag ska skriva. Har märkt att Kristinehamn blir mer och mer hemma iallafall. När man kallar två platser för hemma känns det som ett tecken att man är där man är menad att vara nu i tiden. Jag åker hem på Fredag och åker hem igen på Söndag. Låter väldigt konstigt. Jag har ett hem i Värmland och ett i Skåne, härlig känsla! Två hem där allting är annorlunda jämt emot det andra där liven på de olika platserna inte riktigt påverkar varandra, bortsett från hemmen i Skåne! Jag är hemma, både i Skåne & Värmland.

Honungsfestivalen var i helgen. Trodde inte mannen från melodikrysset såg ut så som han gjorde, men tydligen! Vår show på 90 minuter blev väldigt uppskattad av åskådarna och det var en härlig känsla när man står i trädgården och dansar och hör kommentarer som 'Vad vackert det är', 'vad snyggt det där hoppet var' & när en liten pojke tittar på mig och säger 'Titta, vad söt hon är!'. Det värmer i hjärtat och jag gillar det jag gör här uppe. Det blir oväntade bekräftelser varje dag!"

Förra året åkte jag hem varannan helg nästan hela hösten. Nu kommer min fråga; Hur hade jag råd? Fast det är klart. Då hade jag inte litteratur, utrustning och reskostnader inom utbildningen som jag har nu. Nu går de upp mot 1500 i månaden!

Jag ska bli fri

Vet inte vad, vet inte när, bara att något började här... 
Jag ska bli fri, och jag ska bli, 
en del av din värld

Produktiva lördagar

Produktiva dagar - I like it! Hann till och med sätta mig framför en film innan idag. Nu ska jag koka tevatten och titta på en film till innan jag fortsätter med tvätten. Hade tre IKEA-påsar så jag har ju att göra om jag säger så! Jag har möblerat om mitt rum också och jag är riktigt nöjd. Nu är det tavlorna som ska upp också, men då måste jag gå och köpa spik, men kanske får energin till det om en stund :)

Så nu; Ta hand om mig själv för det förtjänar jag. Var nära att ta en sista minuten till Robert och vara där till imorgon kväll, men jag tänkte om ganska snabbt! Jag stanna här, för det kan vara nyttigt för mig och Robert att vara ifrån varandra lite också. "Man saknar alltid det man inte kan få" och det stämmer verkligen på mig och Robert. Så fort jag är utan honom saknas en del av mig. Men på fredag ses vi igen och det är faktiskt inte överdrivet långt tills dess ^^ Så nu ska jag se detta som kvalitétstid med mig själv istället!

Tiden jag behöver utnyttja och uppskatta är den jag har med mig själv!

Höst

Hösten är kommen och jag är supertaggad. För er som undrar så är hösten väldigt omtyckt av mig. Har ju ingen favoritårstid för alla tider på året är speciella för mig och hösten = nystart! Det är nu jag har chansen att påbörja något nytt, människor börjar på nya skolorr, kanske flyttar hemifrån för första gången och så vidare. 

Min praktik på KFUM går bra! Har fått jättemånga bra tips som jag kommer ta med mig i fortsättningen. Jag får göra mycket varierat och det är absolut bäst enligt mig. Jag trivs och jag kommer ha sex bra veckor, MEN jag saknar klassen! 

Idag är fixardag! Jag ska ta itu med en lång Att-Göra-Lista och sen ska jag ha en ta hand om mig själv kväll, med ansiktsmask, bad och lite sånt smått och gott. Men först måste jag göra allt det där vettiga, som städa rummet, handla, skriva protokoll och handtvätta ett par grejer! 

Igår åkte Robert hem till Nykvarn över lovet. Saknar honom redan, men jag saknar så mycket mer också. Följde honom till station igår innan jag skulle åka och jobba. Alltid så jobbigt att säga hejdå! Jag längtar tills jag och Robert kan starta ett liv tillsammans, med lägenhet och med varandra till 100%. Men jag är nöjd såhär också för jag vet precis vart jag har honom. Han är alltid med mig på något sätt, den underbara människan!

sex veckor

Glad tjej, men ändå ledsen tjej. Nu träffar jag inte min klass på sex veckor eftersom vi sticker ut på praktik. Jag är jätteledsen men ler ändå, sån är jag! Ikväll ska jag ut och äta med Robert för att fira att vi haft varandra i sex månader. Trevlig helg!

Friluftsdag i höstregnet

Friluftsdag, en blöt sådan! Vi var ute vid kvarndammen hela dagen med skolan där FL2 anordnat olika aktiviteter för oss andra på skolan. Jag tyckte det var riktigt roligt att äntligen se mina andra skolkamrater iallafall. Regnet störde mig inte så mycket för med regnställ och kängor klarar man det mesta! Nu kommer jag precis från en varm bastu och ska snart vidare till dansklass med Banke. Ikväll blir det myskväll med Robert med varm oboy, egengjord sallad och en film, bra onsdag bra onsdag!

Jag är för övrigt riktigt taggad på praktik nu, sex veckor på KFUM för nu har jag träffat min handledare igen och alla mina frågetecken är borta!

Hen är utsänd!

Vad dum jag känner mig egentligen. Att jag dömer så många, varje dag! Att jag irriterar mig direkt på personen som snarkar på tåget, att jag blir arg på en person som tittar surt på mig på stan - herregud, dessa människor är utsända till mig. För att mina egenskaper, fördomar, tålamodet etc. ska utvecklas. Att jag inte förstått detta innan och jag tackar Kay Pollak för detta.

Jag är irriterad på Klarna just nu (Nordea finans) för de har gett mig en tjänst jag inte bett om och ovanpå det kräver att jag betalar för tjänsten - kyss mig där solen inte skiner, men tack för att ni sändes ut åt mig för att öva på!

"Varje människa är utsänd för dig att träna på"
- Att växa genom möten, Kay Pollak

Min pojkvän lagar mat

Min pojkvän lagar mat till mig. Det är manlighet för mig, en av punkterna! Riktigt fin husmanskost för den delen. Min vecka har varit underbar, men den har gått för fort. En vecka närmre praktiken och jag är minst sagt NERVÖS! Ska vara på KFUM, en fritidsgård i Kristinehamn och vara med ungdomarna där och mina kollegor i sex veckor.
I tisdags såg vi next to normal, en musikal i det mer bittra temat! Den var lika bra som förra gången jag såg den! ^^ I måndags klarade jag gröna klätterbanan på 7 meter, den svåraste som skolan erbjuder och jag är så stolt över mig själv! Lyckades också galant med att säkra 2 andra klättrare.
Igår var jag på teatern i Kristinehamn. De handplockade mig för några veckor sedan så introducerades igår. Så nu tränar jag teater varje tisdagskväll, awesome!
Blev även varvad till en dansföreställning med Banke Brattström till vecka 43 av mina gamla lärare, också awesome!

I helgen ska jag mysa ner mig med min man, fira Axel och bada på badhuset på söndag med ett härligt gäng!

Återkoppling till kost

För att koppla tillbaka till det här inlägget:
Det har gått dunderbra och jag är nere på min normalvikt igen. Det tog bara två månader med lite vilja. Jag kommer fortsätta träna efter samma principer och äta likadant men med lite fler undantag. Läsken börjar bli mer okej igen till exempel men jag har inte alls samma sötsug som förr. Så citronvatten är verkligen att rekommendera till er som vill bli av med sötsuget, och äppelbitar med kanel på!
Tack för mig!

Mindre press och stress, bara glädje!

Känslan när allting flyter på. Det finns minsann inte mycket som slår den! Jag har börjat få kontroll på mig själv och mina tusentals viljor och den ständiga press jag sätter på mig själv! Det gör att jag idag kliver in på Christinateatern (Kristinehamns stadsteater) med ett leende på läpparna och glädje i själen, peppad till att börja spela teater igen. Att jag blivit handplockad av styrelsen är en ordentlig boost för mig också. Nu taggar jag möte där innan jag myser ner mig på elevhemmet och läser "Det synliga och det osynliga". Puss på er! 

Förebyggande och främjande pedagogik

Bra dag! Har överlevt att hålla en föreläsning om förebyggande och främjande pedagogik, inriktat på öppen verksamhet. Kändes otroligt bra efteråt! 

Efter lunch hade jag en 80 minuter volleyboll med klassen och att jag aldrig tröttnar på denna sport! Igår provade jag på en annan sport, bågskytte! Det var riktigt roligt att leka lite Katniss Everdeen i två timmar, även om jag inte var i närheten av superduktig så var det riktigt kul. 

Vad står på mitt schema idag? Jag ska läsa en bok jag fått av min lärare efter att jag duschat givetvis. "Låter sig skyddsänglar organiseras?" är superintressant, så om ni får en stund över så läs ni också! 

tack till de förflutna, nutiden och framtiden!

Jag är så glad att allt har blivit som det blivit. Alla beslut jag tagit, alla hinder jag övervunnit, alla band som knutits och allt jobbigt som man gråtit sig igenom. För det har tagit mig hit där jag är idag! Jag ser bara positiva bilder när jag skapar mig visioner om framtiden.

Dansen som jag en tid i mitt liv levde för. Allt jag tänkte, drömde och kände - var i dans! Nu är livet annorlunda, men dansens betydelse kommer aldrig att dö!

RBT

Nätterna av frustation, som ändå ledde till något riktigt bra

Fritidsledarutbildningen

Att ibland få sluta vara vuxen och bara leka! Och se sina lärare göra samma sak tillsammans med mig.

Att få en scen att kännas som ett andra hem med den mest gulliga familj man kan tänka sig. Jag saknar er fortfarande och saknaden kommer aldrig att försvinna.

Den där dansföreställningen som jag ibland glömmer bort, som lärde mig att jag kan om jag vill.

Studenten - med fullständigt slutbetyg

Det otroliga stöd jag fick av mina vänner när jag kom hem i somras. Det var värt så otroligt mycket och jag fick så himla mycket mer av er än bara kramar. Det där stödet fanns inte bara där i somras, utan det har alltid funnits! Tack!